2016-10-15
Jag har ett kontokort och ett kreditkort. Att ha minst två betalkort tycker jag är ett måste eftersom de inte är helt tillförlitliga och att man kan bli av med ett av dem och så vidare. Särskilt om man reser en del är det här A och O.

Kreditkortet är ett Visakort från OKQ8 utan månadsavgiftavgift och med 0.3 % bonus på summan man handlar som betalas tillbaka varje kvartal. Så länge man bara handlar - inga bankomatuttag - och betalar hela fakturan vid slutet av månaden tillkommer inga avgifter för dig som konsument.

Kontokortet är ett Visakort från Forex kopplat till ett konto på Forex utan årsavgift. Detta kort har ingen bonus men det är gratis att ta ut pengar från bankomat.

Kreditkortet använder jag så fort jag handlar för att samla bonus och kontokortet använder jag för kontantuttag även om det inte händer så särskilt ofta numera. Det går nämligen att få ut kontanter även på kreditkortet genom att ta 'över beloppet' när man handlar och då får man cashback även på de pengarna. Så det är bara om det behövs ett större uttag med kort varsel som kontokortet åker fram.

På forexkontot har jag en sådär 30 000 kronor redo att plocka ut när helst jag skulle behöva. Räntan när jag startade kontot var ganska bra men nu är den nere på 0.05 % vilket inte, ens i dagens klimat, är något att hurra för.

Men det faktum att jag är kund och har konto hos Forex räddade mig tidigare i sommar när jag hittade en del gamla tjugolappar som jag missat att använda upp. Detta var när de inte längre gick att handla för men fortfarande skulle gå att sätta in på konto hos en bank. Det är ju bara det att bankerna har ju nästan aldrig kontanthantering längre. Det tog faktiskt ett par dagar innan jag kom på att det borde gå att lösa med Forex.

Väl där gick allt snabbt, lätt och kostnadsfritt. Bara att sätta in de gamla tjugolapparna på mitt konto.

- Det här inlägget är inte sponsrat utan bara skrivet i all välmening som ett tips till er läsare -

2016-10-08
Höstens val av aktie blev Kopparbergs B och igår köpte jag 700 aktier till en snittkurs av 273.40 kr. Det var första gången som jag fick vara med om att vara 'kursdrivande'. När jag la min order på 700 aktier och limit på 275 låg väl kursen på så där 271. Ordern resulterade i affärer med hela 5 andra aktörer på olika kurser från omkring 271 upp till 274.5.

Kopparbergs har varit en favorit i ekonomiblogg och Tvitter-världen ganska länge och det känns ju helt klart lite som att jag är sist på bollen. Samtidigt är ekonomiblogg och twitter-kretsen ganska liten i det stora hela och Kopparbergs har inte så värst många ägare hos Avanza. Tråden om Kopparbergs på flashback är i stort sett helt död och likviditeten i aktien är för dålig för att fondbolagen skall kunna gå in. Jag tror även att en fantastisk historik ibland kan ligga en aktie i fatet eftersom man tror man missat tåget.

Kopparbergs handlas till p/e 24 enligt Börsdata och jag tycker inte det är så farligt med tanke på dagens räntenivå och den tillväxt bolaget visar upp. Att den inte handlas till högre multiplar tror jag kan bero mycket på det att fondbolagen inte kan gå in samtidigt som småspararne tycker aktien ser dyr ut för att den varit mycket billigare tidigare.

Kopparbergs har flera megatrender med sig och kan de bara hålla sin marknadsandel så är jag övertygad om att det blir en hyffsad affär för mig. Jordens medelklass ökar vilket innebär att fler kan kosta på sig restaurangbesök och cider/öl där hemma. Den västerländska livsstilen sprider sig vilket leder till högre alkoholkonsumption. Samtidigt får medelklassen mer och mer pengar att röra sig med och då tror jag Kopparbergs i alla fall utomlands kan ses som ett hippt och exotiskt alternativ.
2016-09-07
Min bästa investering - alla kategorier - är mina 1000 SCA A som jag köpte hösten 2011 när börsen gjorde en första dipp efter 2008.

Jag betalade 81 300 kr för mina 1000 aktier och de är idag av marknaden värderade till 269 300 kr. Under tiden har de delat ut  17 034 kr efter 30% skatt. Detta ger en total avkastning på 205 034 kr eller 252% av den ursprungliga investeringen. Det i sin tur innebär en årsavkastning i snitt 29.9 %. Då har jag räknat in skatt som redan är inbetald i samband med utdelningar men har inte räknat med den skatt som skulle utlösas vid en försäljning. Jag tänker inte sälja så det är inget jag bekymrar mig om.

Jag har sedan jag började logga alla transaktioner(1 jan 2010) slagit min jämförelseinvestering. Senaste redogörelsen finns här. Jag har inte räknat på det men är ganska säker på att utan SCA i portföljen hade jag istället legat med marginal under. Det ger en tankeställare att prestationen hänger på en sådan skör tråd som ett enda inköp fem år tillbaka.

Så varför köpte jag SCA? Jag har alltid fascinerats av skog. När jag rest genom landet har tankarna sprungit iväg om hur enormt mycket skog det finns i Sverige och även om den växer sakta är det en svindlande tanke hur mycket virke som kontinuerligt produceras dag ut och dag in. SCA som det ser ut idag är europas största privata skogsägare men det är ändå inte bästa investeringen om man vill ha så mycket skog som möjligt för pengarna. Detta därför att konsumentdelen av SCA med varumärken som Tork, Libero, Libresse, Tena med flera är värt så fantastiskt mycket att till och med 2.6 miljoner hektar skog kommer i skymundan. Att valet ändå föll på SCA berodde faktiskt på ett aktietips från Leif GW Persson som ansåg att SCA vid tidpunkten var kraftigt undervärderat.

Om det var undervärderat då så är det inte många som tycker att det är det idag. SCA handlas till ett p/e på 35.5 och p/b på 2.6. Detta utan någon fantastisk omsättningstillväxt och framförallt inte vinsttillväxt. Måste säga att jag inte riktigt förstår den höga värderingen men jag tänker ändå inte sälja. Jag kör på buy and hold känner mer trygg med den strategin än någonsin.

Nu skall SCA delas och då är det inte omöjligt att jag kommer köpa mer av skogs-SCA efter delningen. Förhoppningsvis blir det en mer dämpad värdering när den häftiga och roliga konsumentdelen är avknoppad.

En kul grej med att äga SCA är att det knappt går en dag utan att man ser deras produkter. Min känsla är att runt 90 % av offentliga toaletter i sverige är utrustade med pappershållare och därmed tillhörande papper från Tork. På matställen där man tar servett själv är dominansen i stort sett lika god. Till och med när jag var i USA 3 mån var min upfattning i stort sett samma. SCA-produkter var jag än vände mig.
2016-05-19
Valet av vårens inköp föll till slut på Walt Disney Company till kursen 101.58 USD(8,1975 SEK/USD). Jag köpte 200 aktier.

Jag har blivit mer och mer ödmjuk när det gäller att välja aktier med tiden och jag har inte gjort någon djupare analys av Disney. Om man ändå inte litar på sin förmåga att slå marknaden kan man lika gärna köpa sådant som är kul. Att valet föll på Disney beror dels på att jag gillar och har stort förtroende för Magnus Andersson som driver Fundamentalanalysbloggen men faktiskt också för att min sambo alltid gillat Disney och eftersom hon skuggar mina inköp så är det roligt att hon blir delägare i det bolaget.

Sen tycker jag det är trevligt att äga bolag som har starka varumärken och som hörs och syns. Utan tvekan tror jag Disney kommer fortsätta att höras och synas ett bra tag till och de kommer säkerligen dra in bra med cash. Jag gillar även den riskspridning mot Nordamerika/hela världen som Disney ger. Det ger i mitt fall också en riskspridning branschmässigt för att jag inte har något i underhållningsbranschen sedan tidigare.

Disney är lite nertryckt värderingsmässigt pga den stora exponering mot kabel-TV som finns, men jag kan tänka mig att jag är lite mer positiv där än vad marknaden är i stort.
2016-05-01
Här följer ett gästinlägg av twitterprofilen Analysera Mera - Recensionen skrevs redan 2013 men publiceras först nu.

Robert J. Shiller - Finance and the Good Society (Av Analysera Mera 25 december 2013) Den här boken var bättre, längre och mer genomarbetad än The Subprime Solution. Det är dock lite svårt att greppa hela syftet med boken. Jag tolkar det som att Robert vill försvara finansbranschen som ständigt smutskastas. Det handlar inte om att han vill försvara allt och alla utan att han vill bära fram positiva finansiella uppfinningar som försäkringar, pensioner, välgörenhetsfonder, finansiering kommunalt och statligt, huslån m.m. och hur vi ska förbättra oss och att hela världen ska få ta del av de uppfinningarna. Han talar om att demokratisera finansbranschen (vad det nu betyder konkret?) och informationsspridning och annat. Han är tydlig att han inte är som de gamla stora tänkarna Marx och Engels men samtidigt är han ingen ren kapitalist som Ayn Rand heller.

Det är en svår balansgång. Det är lite märkligt att han ger ut en bok av det här slaget när vi haft en av de största finanskrascherna i modern tid, fastighetskriser, EURO-kris, redovisningsfiffel som skapat nya lagar, rekordhög belåning i många länder, extrema bonusar och pensionsavtal, VD-löner och företagsledningar och styrelser som gottar sig, misslyckade börsintroduktioner och mycket annat.

Med det facit skulle jag hellre inta en position bakom Andreas Cervenka som har en lite mörk negativ grundton när han på ett roligt vis beskriver allvarliga fiaskon inom ekonomin på den högsta nivån när han skriver om nationalekonomi och finansiell ekonomi och politik för Svenska Dagbladet.
Självklart håller jag med Shiller om att lån till mindre företag och deras uppfinningar och annat är viktigt och att finans stundtals har ett smutsigt rykte som det inte alltid förtjänar.

Shiller säger själv att titeln på hans bok väcker känslor eftersom "Finance seems to be working against the good society". Ibland upplever jag att Shiller vill ha mer lagar, regleringar, perfekt information och styrning av olika organisationer men ibland vill han ha en marknadsekonomi med fri konkurrens. Ja lite konstigt är det allt. Det känns som att Robert Shiller stundtals är en vänsterekonom och stundtals en ekonom starkt åt höger. Han hänvisar dock till Keynes som en av eller troligtvis den störste genom tiderna så han vill nog markera att han kan inspireras och ta det bästa ifrån olika stora tänkare.

Robert är även väldigt kunnig inom internationella förhållanden, historia, psykologi m.m. och han hänvisar till stora tänkare oavsett tidsperioder, land och forskningsinriktning. Han beskriver att de problemen som finns i börsbolagen även fanns bland kommunisternas ledare. Därför vill han tydligt markera ett avstånd till de alternativa "lösningarna" för samhället.

Han beskriver de vanligaste jobben inom finansbranschen och både vad de ska göra, vad de gör, vad de inte borde göra m.m. (CEO, Investment Bankers, Bankers, Traders, Insurers, Market Designers, Regulators, Accountants, Auditors, Educators, Derivates Providers med flera). De första 18 ! kapitlen beskriver "Roles and Responsibilities" medans resten av boken behandlar ämnen som Debt, Risk Taking, Bubbles, Leverage, Problems with Philanthropy, The Dispersal of Ownership of Capital.
Avslutningen är Finance, Power och Human Values.

Förutom de kapitel om Trustees and Nonprofit Managers och Philanthropists tycker jag inte boken tillför så mycket. De kapitlen innehåller heller inget nytt eller intressant men det är bra att de har en plats i en bok av det här slaget åtminstone. Trots att Shiller undervisar mycket, reser mycket och definitivt har koll på samhället så tänker han stundtals med en hjärna som endast går att ha om man har det bra själv ekonomiskt, statusmässigt m.m.

Väldigt svårt för "vanliga" arbetare att kunna relatera till en mängd saker som han nämner. Det är som standarden för de med hans bakgrund är att studera på ett fint universitet, sedan kan de välja och vraka bland jobben, få en lön på 1 miljon dollar om året och gärna bonus i form av aktieoptioner på det. Det är ju inte så de flesta i världen har det...Men har man gått på Yale kanske verkligheten ser ut på det viset. Så det är viktigare att de med pengar och makt läser boken än att jag gör det.

Jag har tidigare läst en hel del böcker av stora tänkare som Keynes med flera och jag tycker inte Shiller är i närheten oavsett om han nu kan titulera sig Nobelprisvinnare. Han har dock rätt om allt i boken som rör det han kallar "Dealmakers". Att ekonomer, chefer, jurister med flera är de som lyckats tjäna mest och inte uppfinnare eller andra mer kreativa personer. De kreativa som väl tjänar mycket är de som har stora imperier inom nöjesbranschen.

I Israel finns det en lawyer (om det är juristutbildad eller advokat vet jag inte) per 169 människor, I USA 1 på 273, i Japan 1 per 4197, och i Kina 1 per 8082, så per capita har Israel cirka 50X jurister i förhållande till Kina. Om det är bra eller dåligt att ha många jurister är en annan intressant frågeställning. Hur värdeskapande är det med all byråkrati, stämningar och överklaganden och papper fram och tillbaka ? Åtminstone sådan intressant kuriosa som man ofta hittar i Shillers böcker.
2016-04-28
Förlåt, men nu kommer tredje inlägget på rad om min flytt av Fortum till kapitalförsäkring.

Ibland blir jag bra trött på mig själv. Eftersom jag läser så mycket spar och ekonomibloggar tror jag mig ibland ha koll på vissa saker utan att jag egentligen har kollat upp det. Min bild har varit att Kapitalförsäkring är det givna valet för utländska innehav pga av källskatten. Därför körde jag på kapitalförsäkringsspåret vilket kostade mig dryga tusenlappen i courtage och växlingsavgifter. Dessutom fås skatten bara ev. tillbaks och då först långt efter att man betalat den.

Redan samma vecka som flytten gjordes hörde jag sen på PrataPengar-podden där Josefine Gunnarsdottir, jurist på Aktiespararna, sa att så länge källskatten är mindre än ISK-skatten och man inte har underskott av kapital så kan den kvittas mot ISK-skatten. Eftersom jag har allt annat än underskott av kapital och dessutom en ganska saftig ISK-skatt från min 2-milles ISK så hade jag alltså med facit i hand helt enkelt kunnat flytta in mina Fortum-aktier i min befintliga ISK(till en avgift på 39 kr) på Skandiabanken och sluppit hela Kapitalförsäkringen som jag skapade på Nordnet. Puh.
2016-04-10
Nu har jag flyttat mitt innehav i Fortum från min värdepappersdepå hos Skandiabanken till en nystartad kapitalförsäkring på Nordnet. För att jag ville sälja för så lik kurs som möjligt som jag sedan köpte för förde jag över pengar till Nordnet innan flytten gjordes. Sedan loggade jag in på både Skandiabanken och Nordnet och sålde i stort sett samtidigt som jag köpte.

Jag sålde för 13.26 Euro per aktie och köpte för 13.27 Euro per aktie. En förlust på 0.01 Euro per aktie alltså eftersom jag hade 1350 aktier blev det 13.5 Euro. Cirka 125 kronor. Den kostnaden samt courtage som landade på 412 kr totalt hade jag räknat med. Jag hade dock glömt valutaväxlingen. När jag sålde fick jag en kurs 9,21 och när jag köpte fick jag en kurs på 9.25. Bankerna har ju inga valutaväxlingsavgifter men däremot har de olika kurs beroende på vilket håll man växlar vilket i praktiken är en avgift. I det här fallet har jag räknat ut att det landade på 733 kr.

Men jag ångrar ändå inte flytten. Redan på utdelningen som kom i dagarna har jag tjänat in alla kostnader.

En lärdom är att de dolda växlingsavgifterna inte är att förringa och det är en av anledningarna till att jag främst investerar i svenska aktier. Men allt går inte att hitta i Sverige och då kan annat väga över. Om man köper och säljer aktier noterade utomlands tycker jag absolut man skall försöka skapa konton i de valutor man handlar i så att ett köp eller sälj inte automatiskt innebär växling till SEK.
2016-03-05
Jag har tidigare redogjort för hur jag tänker när det gäller att flytta befintliga innehav till ISK. I korthet flyttar jag innehav som handlas under inköpspris om de delar ut så mycket att skatten på utdelningen blir större än ISK-skatten.

Det gäller just nu för mina 1350 Fortum som jag har i värdepappersdepå hos Skandiabanken. Eftersom Fortum är noterad i Helsingfors så kommer jag dock inte ifrån 15% källskatt även om jag flyttar dem till ISK. Därmed har man goda chanser att göra det i Kapitalförsäkring. Därför får det bli en Kapitalförsäkring för mina Fortum och jag har valt att starta den på Nordnet.

Att jag valde bort Skandiabanken den här gången trots att jag normalt handlar hos dem beror dels på det saftiga courtaget(199 kr eller 0.25% för nordiska aktier utanför sverige) samt att de inte kunde ge något besked om de ens skulle försöka dra av för den finska källskatten och återföra den till mig.

På Nordnet lovar de iallafall att göra så gott de kan med skatten även om det inte garanterar något. Courtaget hamnar i mitt fall på 99 kr fast(alla nordiska aktier).

Att valet föll på Nordnet och inte någon annan prispressare beror främst på att jag är aktieägare i Nordnet och det skall bli kul att testa deras tjänster lite lätt. Jag har inte ens kollat om courtaget hade blivit lägre på Avanza men jag tror inte det är någon större skillnad.

Jag har vid det här laget hunnit skapa konto och kapitalförsäkring på Nordnet och satt in 170 000 kr. Allt gick mycket smidigt. Jag har inte sålt mina Fortum än(återkommer till det). Anledningen till att jag sätter in pengar först och först sen säljer är att jag senast jag flyttade aktier bittert fick erfara att jag inte kunde ta ut pengarna ur depån direkt efter försäljningen. Det tog faktiskt några dagar innan jag fick ut dem och eftersom aktier man sålt eller bestämt sig för att köpa alltid stiger förlorade jag några kronor på den flytten.

När jag bestämde mig för att flytta Fortum låg kursen på omkring 11.5 Euro och sen dess har den naturligtvis stigit - till 13 Euro. Nu spelar det inte så stor roll för det är fortfarande under mitt inköpspris men det är alltid trevligt om kursen är så låg som möjligt vid en flytt för då kanske man får skatteutrymme att flytta även något som gått upp pga av kvittningsreglerna.

Nu blir det spännande att se hur det utvecklar sig och jag har bestämt mig för att avvakta något. Trenden är ju ner som experterna skriver på Twitter och därför borde den tappa snart igen. Om den börjar närma sig mitt inköpspris(ca 14 Euro) får det dock vara slutlekt. Då flyttar jag fort som sjutton.
2016-01-29
Bilden visar min aktieportfölj i dagsläget. Sorteringen är baserad på avkastningen, där SCA A har avkastat bäst hittills och Handelsbanken A sämst.

Och nedan följer en lista på samtliga investeringar, utan snågon särskild sortering.

                  Fördelning(%)  Avk.(%)
Aktier                     56.7     11.4
Hennes & Mauritz B          5.4    -14.8
Industriv. C                6.3     11.5
Nordea Bank                 0.7      5.7
TeliaSonera                 3.1      0.5
ABB Ltd                     1.0      3.3
Kungsleden                  2.9      6.3
Axfood                      4.0     24.1
Securitas B                 1.5     13.8
Nordnet B                   0.6     14.8
SCA A                       9.8     32.0
Fortum                      7.3      5.4
Castellum                   4.0     10.8
New Wave B                  3.7      1.7
Handelsbanken A             6.3    -26.2

Ränta                      26.4      1.9
Hoist                       0.0      1.8
Skandiabanken(Kassa)        1.3      0.1
Akelius, räntekonto 12      2.0      3.5
SparkontoPlus Fast 5 år     3.9      3.3
SparkontoFlex              19.2      1.5
SparkontoSuperFlex          0.1      1.0

Råvaror                     0.2      3.3
Guld                        0.2      3.3

Preferensaktier            16.7     -3.8
Akelius Pref               16.7     -3.8

Totalt                               5.2


Värdet ligger totalt på drygt 2.5 miljoner.

Avkastningen är effektiv årsränta antingen sedan 1 jan. 2010 eller sedan investeringen gjordes. Alla siffror är inklusive utdelningar efter skatt och omkostnader.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Läs också Portfölj 17 jan 2015
2016-01-27
På grund av tillgång och efterfrågan och en del annat skiljer sig priser mycket åt på samma varar beroende på var man är och vad klockan är. En öl som man kan köpa för femton spänn på systemet kan mycket väl gå på 4 gånger mer på krogen. Just ölexemplet är inte det bästa då man i det fallet även köper en helhetsupplevelse med service och omgivning. Men det finns bättre exempel så som nötter på tåget eller i hotellobbyn. Igår  strax efter midnatt köpte jag cashewnötter till det fina priset av 39 kronor för 70 gram i just en hotellobby.

Jag hade lika gärna kunnat köpa ett storpack på Lidl och tagit med kan man tycka. Men problemet med det är att det helt enkelt inte lika bekvämt samt att man då äter betydligt mer vilket i sin tur leder till att man inte uppskattar nötterna lika mycket när man väl äter dem.

Därför har jag kapitulerat på den punkten och köper ganska ofta produkter till saftiga priser bara för bekvämlighetens skull.

Men nu när jag sitter i samma hotellobby och skriver kan jag inte annat än förundras över att folk som passerar köper 40 gram chips för 17 kr klockan 17 på eftermiddagen mitt i city i en mellanstor svenska stad. Det här är alltså personer som kommer utifrån och troligtvis passerat en rad bättre butiker att köpa chips i men ändå köper det i hotellobbyn.
Mina favoritbloggar:
Lundaluppen
40procent20år
Fundamentalanalysbloggen
petrusko
Utdelningsseglaren
Gunnars tankar och funderingar
Stockman.nu
ägamintid

Kontakt:
På twitter - @sptusn
Via mail - sparatill@gmail.com
Spara till tusen
2011-11-29
Lovade att berätta var man hittar hela personnumret på vem man nu önskar. Hemsidan heter upplysning.se, skapa ett konto, logga in. Sen kan du söka på alla som är folkbokförda i sverige med undantag för de med skyddad identitet. Även fyra sista sifrorna visas.
2011-11-24
Läser på e24.se att man inte bör skylta med sitt personnummer hur som helst.

-"Men hur gör man för att inte drabbas av det här? Mer än att man ska vara försiktig med att lämna ut sitt personnummer i tid och otid"

Med 'det här' i citatet ovan avses att någon köper något på kredit i ens namn, eller tar ett lån. Jag kan avslöja att det i dagsläget inte spelar så stor roll om man så tatuerar personnummret i pannan. Det går nämligen att enkelt hitta hela personnummret på alla som är folkbokförda i sverige och inte har skyddad identitet. Skall avslöja hur i kommande inlägg.
2011-11-05
I dessa tider av finansoro är det många som funderar på att köpa guld, det är dessutom många som gör det. Då skall man först betänka att guld inte förökar sig. Det gror inte likt ett frö, träd eller företag. Guldet kommer aldrig växa. Det bara kostar, man behöver ett valv med tillhörande säkerhetsarrangemang att förvara det i. Detklart att man kan överlåta detta åt någon annan genom att köpa terminer men kostnaden finns där likväl.

Guld är inflationssäkert. Men det är ju alla andra vettiga investeringar med, utom möjligtvis räntekonton och obligationer då, men där har man ju i alla fall ränta. Guld är bara för dem som anser sig kunna se in i framtiden och förutspå ett stigande eller sjunkande guldpris. Kan man inte det bör man hålla sig borta.

Även guld innebär risk. Köper man fysiskt guld kan det alltid bli stulet. Köper man terminer kanske man känner sig mer skyddad, men säg att banken som gett ut terminerna kursar. Då har man en del att stå i för att vaska fram sitt guld.

Hmm, trots min skeptiska hållning till guldinvesteringar tycker jag det kan passa i en portfölj där extremt låg risk eftersträvas. Lår risk får man genom att sprida riskerna, där kan det vara befogat med några procent guld. Det kommer ge en bra hedge mot många andra investeringar.
2011-11-04
Nyheten om att Nordeas fonder går sämre än snittet har florerat i några dagar nu. Själv säger jag -"surprise surprise" och yawnar. En stor fond är nästan tvingad att inneha alla tunga bolag i sitt jämförelseindex, annars skulle fonden komma riktigt efter om ett sådant bolag sticker iväg rejält. Att fonden trots det går sämre beror på förvaltningsavgiften.

Själv har jag lite aktier i Nordea och gläds därmed av fondvinsterna. Skall man glädas åt att nyheten fick sån spridning då? Tja, all publicitet är ju bra publicitet sägs det.

2011-10-28
I December 2010 vid 28 års ålder hade jag ett sparkapital på ca 790 000 kronor. Det jag räknar då är pengar jag har på bankkonton i fonder och aktier. Jag har inga skulder att räkna bort, inte ens studieskulder trots 4,5 års studier. Bor i hyresrätt och har inga andra större tillgångar. Lönekontot räknar jag inte med, där brukar jag ha 20 - 30 tusen ungefär.

Tidigare hade jag sparat utan direkt mål men nu kände jag att miljonen började närma sig. Brukade kunna lägga undan ungefär 10 tusen i månaden vid den tiden. Målet fick bli att ha en miljon innan jag fyllde trettio i Augusti 2012. Om mina investeringar skulle stå still hade jag då behövt spara drygt 10 tusen i månaden fram till trettioårsdagen. Efter bara någon vecka kändes det lite för lätt. Då satsade jag istället lite hårdare samtidigt som jag hade kvar det gamla målet att falla tillbaka på om börsen skulle krasha allt för illa eller något annat jobbigt inträffade. Det fick bli att spara ihop till miljonen innan det året jag fyller trettio alltså till årsskiftet 2011/2012. Detta målet gav ett sparande på knappt 16 tusen per månad om investeringarna stod still.

Nu har snart ett år gått och med stöd av senaste tidens börsåterhämtning ser det ut som att jag skall klara det svårare målet utan problem. Idagsläget står saldot på 985 110 kronor och jag behöver därmed spara ca 7500 per månad resten av året. I dagsläget är 30 procent av totalsumman aktier och resten räntebärande papper. Det kan mycket väl skunka både 20, 30 eller 50 tusen innan årsskiftet och då får jag det tufft.

2011-10-19
Alla kostnader nedan är per månad. Det är min andel som är angiven, vissa kostnader delas med andra.

Hyra inkl. väme, vatten och el: 2400 kr
Internet, ADSL: 50 kr
Hemförsäkring: ~19 kr

Bilförsäkring, endast trafikförsäkring: ~201 kr
Skatt på bilen: ~146 kr
Bilbesikting: ~25 kr

Tandläkarbesök: ~58 kr

Summa: ~ 2899 kr

Lägenheten är en hyresrätt på 50 kvadrat som jag delar med min tjej. Två rum och kök och utöver det vanliga ingår även el i hyran. Internet delar jag dels med tjejen detklart men även med närmsta grannarna. Hemförsäkring har jag bara på grund av reseskyddet, jag har inte mer prylar i lägenheten än att jag skulle klara att förlora alltihop.

När det gäller bilen är det självklart bara trafikförsäkring som gäller, det är en pedantskött Mazda 626 från -98 som jag köpte för snart fem år sedan för 45 000 kr. Jag har under åren bytt olja och filter ett antal gånger, bytt ett bromsok samt bromsbelägg. I övrigt har den bara gått och gått. Den är värd knappt 20 000 tusen idag och vad gäller ekonomi skulle jag utan problem klara att krocka den eller bli av med den. Därför endast trafikförsäkring. Man skall inte försäkra sig mot såntman kan hantera själv.

Tandläkaren besöker jag varje år, hälsan är viktig.

Jag har förmånen att få använda jobbmobilen även privat, därmed ingen telefonkostnad.

2011-10-17
Privatekonomiskt anser jag fasta kostnader vara ovanor och skall därmed hållas nere. Till fasta kostnader räknar jag de utgifter som betalas tillsvidare samma summa månad efter månad. Så som hyra, div. räkningar, amorteringar m.m. Jag räknar inte mat, kläder, nöjen och liknande som fasta kostander. Det kan variera väldigt mycket, går att påverka från månad till månad om man skulle önska.

Nu har jag lite tur eller vad man skall säga. Har inga glasögon eller linser, behöver inte några mediciner, kan cykla till jobbet(men det här är inte bara tur, eller?), får ringa och surfa på jobbmobilen även privat. Finns säkert mer också. Men kan ju inte rada upp allt.

Mina fasta kostnader utgörs av kategorierna boende, bil och tandläkarbesök. That's it. Bil(!), tänker ni säkert. Jo jag har bil. Det är undantaget som bekräftar regeln i det här fallet. Men det är skillnad på att ha bil och att ha BIL. Jag har i alla fall hittils haft tur med mina bilar, sluppit dyr service och reparationer genom att köpa rätt objekt och sen serva den själv. Mer detaljerad info kommer i följande inlägg...

2011-10-06
Man skall ha bra regelbundna vanor. Har man det är det inte så farligt med lite oregelbundna ovanor.

När det kommer till privatekonomi kan man översätta det med att man skall ha låga fasta kostader och kan då kosta på sig lyxiga impulsköp. Den standard höga fasta kostnader ger vänjer man sig snabbt vid och slutar därmed uppskatta. Men att kosta på sig något nån gång ibland det är riktigt kul!

2011-09-15
För ett tag sedan band jag 85 tusen i fem år till vad jag trodde var 5 % ränta hos BlueStep finnans. Nu har jag av en tillfällighet insett att de 5 % som anges är vad Bluestep kallar årlig nominell ränta. Den effektiva räntan är ca 4.56 %.

Hur får de då ihop detta? Så här står det på hemsidan: 'Räntan på våra fasträntekonton kapitaliseras efter sparperiodens slut. Det innebär att om du öppnar ett SparkontoPlus Fast 5 år, där du får en fast ränta i fem år,sätts räntan in på ditt fasträntekonto efter 5 år. Kontot omvandlas därefter till ett vanligt SparkontoPlus med rörlig ränta med den vid tidpunkten aktuella räntesatsen för detta konto. Detta innebär att den effektiva sparräntan per år blir något lägre...'

Sen visas en tabell med följande rad för mitt konto:
SparkontoPlus Fast 5 år - 60 mån
Årlig nominell ränta 5,00 % - Årlig effektiv ränta 4,56 %

Jag tolkar det som att den årliga nominella räntan betyder att för varje år är räntan 5 % av det från första början insatta beloppet. Jag har även räknat på det och min tolkning verkar stämma. Det klart att detta gör att Bluesteps räntor ser bättre ut. Och jag tycker det är fult att tricksa så här när standarden för räntekonton är att ange effektiv årsränta. Dessutom används den egendefinerade räntan av Compriser och jämförs därmed med andra aktörers ärliga uppgifter vilket blir en felaktig jämförelse. Skall maila compriser om detta.

Men jag är inte den som grämer mig över misstag. Jag tar nya tag, lär mig och ser det positiva. Det är en nyttig överlevnadsstrategi som jag inte riktigt vet var jag fått ifrån. 4.56 % är ändå ingen dålig ränta och jag är nöjd med den också.

2011-09-08
I dagarna har jag även bundit 85 tusen kronor i fem år framöver. Det blev hos Bluestep finans och deras SparkontoPlus. Räntan är 5 procent.

Det kändes främmande att binda pengar så lång tid men jag bestämde mig för att testa. Man kan binda pengar med jämna mellanrum så får man också ut pengar med jämna mellanrum. Hoppas bara inte den obundna räntan går över 5 procent nu. Men jag tror inte det. Jag tror att tiderna för sådär hög ränta är över i sverige ett tag framöver. Under åttiotalet när räntan var riktigt hög hade riksbanken helt andra mål än idag. Nu är målet att hålla en KPI-inflation på ca 2 procent. Tidigare var målet att hålla nere arbetslösheten, vilket krävde betydligt högre inflation som ju ger konkurenskraft på exportmarknaden.

Mina favoritbloggar:
Lundaluppen
40procent20år
Fundamentalanalysbloggen
petrusko
Utdelningsseglaren
Gunnars tankar och funderingar
Stockman.nu
ägamintid

Kontakt:
På twitter - @sptusn
Via mail - sparatill@gmail.com