Här kommer en liten uppdatering om vad som händer och det är ganska mycket.

Det har gått drygt ett år sedan jag sist skrev ett inlägg om att jag då lämnade A-kassan. Det visade sig vara ett bra beslut. Mer om det längre ner.

Då var jag tillsvidareanställd på en stor internationell koncern som mjukvaruutvecklare i Lund och bodde även centralt i Lund. Sedan dess har jag...

- Varit pappaledig drygt ett år
- Flyttat till ett hus på landet i Bohuslän där jag växte upp
- Sagt upp mig
- Påbörjat en såkallad FIRE(Financial Independence Retire Early)
- Påbörjat processen att köpa huset vi bor i

... med tanke på att jag själv sa upp mig så hade jag alltså inte varit berättigad till A-kassa och sparade därmed lite genom att sluta betala i mars 2019.

Nu lämnar jag a-kassan. Det är något jag funderat på i många år men när jag väl suttit med blanketten i hand har jag backat. A-kassan är trots allt subventionerad och det är därmed svårare att räkna hem att stå utanför jämfört med andra försäkringar. I mitt fall kostar den 110 kr i månaden och om jag någon gång skulle få ersättning skulle samtliga inbetalningar snart vara intjänade.

Men det finns några aspekter som man lätt glömmer och dessa är nu orsaken till att jag lämnar.

A-kassan gäller bara vid ofrivillig arbetslöshet. Du skall först bli uppsagd och därefter inställa dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag och där omgående vara till arbetsmarknadens förfogande och söka jobb efter bästa förmåga.

A-kassan gäller inte om du säger upp dig själv, blir sjuk, utbränd, drabbas av psykisk ohälsa eller bara blir förbannat less på jobbet eller chefen. Den gäller inte heller om du vill ta någon månads semester när du ändå skall byta jobb.

Om jag skulle bli av med jobbet idag skulle jag vilja vara ledig något halvår innan jag ens började fundera på nytt jobb. Jag bedömer också att sannolikheten är mycket låg att jag frisk och kry inte skulle få ett nytt jobb eller kunna få uppdrag som egen företagare.

Som ni märker blir det allt längre mellan inläggen på bloggen. Det beror inte på att inget händer. Sen sist har jag nämligen blivit pappa med allt vad det innebär. Nu skall alltså ett litet kungarike med en bortskämd drottning upprätthållas dygnet runt. Då skulle man kunna tro att inläggstorkan beror på den saken men så är faktiskt inte fallet. Det är snarare så att skrivsuget inte riktigt infinner sig och jag sitter redan så mycket framför skärmen så att lägga ytterligare skärmtid på att skriva känns inte så motiverande just nu.

När det gäller sparportföljen tuggar jag på med samma strategi som tidigare. Om utrymme finns, ett köp på hösten och ett på våren. 70% aktier och 30% sparkonton och Akelius pref. Tidigare i höstas köpte jag en skur Investor till kursen 394.4 kr. Investor har seglat upp och blivit en småspararfavorit de senaste åren men handlas likväl med substansrabatt.

Jag har även startat en Kapitalförsäkring till min nytillkomna dotter och med hjälp av gratis courtage på Avanza(om man har under 50 000) är hon redan delägare i 3 aktiebolag. Investor, Industrivärden och Balder.

Många som egentligen borde gilla att börsen ligger still eller går ner tycker att det varit en tråkig utveckling i år. Min portfölj har dock gått upp så där en 7% sen årsskiftet på grund av mina stora innehav i Fortum, Balder och Topdanmark så nu väntar jag med spänning för att se hur året slutar. Skall jag slå min referensportfölj(100% Avanza zero) även i år?

Även PPM går min väg för tillfället. Pga avgiftsrabatten passar jag på att leka med exotiska fonder där och ligger 100% i ’Seligson & Co Global Top 25 Brands A’ vilken har gått upp 9,1 % i år. AP7 aktiefond som hade varit ett tänkbart alternativ har gett 3,2%

God jul på er.

Vårens inköp blev Balder och 25:e april tidigare i vår köpte jag 800 aktier till kursen 214.2 kr. I skrivande stund har den klättrat upp lite, så är det när jag handlar :p

Jag vill helst att mina innehav delar ut. Det gör inte Balder. Men eftersom Topdanmark numera har utdelning och dessutom en saftig sådan var jag i ett läge där all mina innehav har utdelning och då kan jag sträcka mig till att ta in ett innehav som är utan.

Det jag främst vill komma åt med Balder är bostadsfastigheter. Värderingen tycker jag ser rimlig ut och vad jag förstår är den pressad av att många är rädda för en fastighetskrasch. Jag tror dels inte på en kommande fastighetskrasch men tror inte heller att hyresfastigheter kommer falla lika mycket som andra i en ev. krasch. Det är lätt att hyra ut bostäder idag och jag tror det kommer förbli så ett bra tag till.

Jag har tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Under 2016 låg jag på trappsteg tre(mina kostnader täcktes av kapitalinkomster) men under 2017 gled jag tillbaka till steg 2. Orsaken var ett bilinköp som jag iofs visste skulle komma och som jag bunkrat upp pengar för utanför sparportföljen. Men det blev en dyrare bil än vad jag först tänkt så det drev upp kostnaderna under 2017 rätt rejält.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2017. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  34 403 kr



Sparat:                     24 500 kr



Utgifter:                   13 987 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            8 770 kr

Läs också: Milstolpstrappan 2016

Det såg länge tufft ut för Sparatilltusen-portföljen under 2017 men på sluttampen lyckades ändå portföljen jobba sig förbi min referensinvestering om än med liten marginal.

Bäst gick Topdanmark och sämst gick H&M.

Avkastningen stannade på 9.9 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 7.34 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21  0.27     1.93       6.6

2016   9.32  0.42     8.86      10.3

2017   7.74  0.375    7.34       9.9

				

Medel:                10.44     13.52

Ackumulerat:         111.70    163.13

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

En medelavkastning på 13.52 % tror jag inte heller är hållbart på sikt. Portföljen är så stor nu att en rejäl krasch hade fått påtaglig effekt på den siffran. Det är som vanligt väldigt svårt att veta när nästa rejäla sättning kommer och jag kommer ligga med 70% aktieinvestering och 30% preferensaktier + högräntekonton tillsvidare.

Läs också: Resultat 2016

Det är hög tid(kanske lite väl hög) att sammanfatta 2017 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2017:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Sälj  2017-02-06  Handelsb. B  1500    138.419 SEK

Köp   2017-02-06  Handelsb. A  1500      135.8 SEK	

Köp   2017-04-07  Topdanmark    800	 140.2 DKK

Sälj  2017-04-24  Handelsb. A  1500	 125.2 SEK		

Köp   2017-04-24  Handelsb. B  1500	 123.5 SEK		

Köp   2017-10-18  Skanska B     400	 182.8 SEK	

Sälj  2017-10-25  Handelsb. B  1500	 120.0 SEK

Köp   2017-10-25  Handelsb. A  1500	 119.0 SEK

Flest affärer har gjorts i Handelsbanken där A och B aktien har turats om att vara den billigaste. Jag ser ingen anledning att äga den dyrare av Handelsbanken A eller B utan byter om den jag för tillfälligt äger ligger över den andra.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2017 fick bli Topdanmark och Skanska B.

Läs också: Affärer 2016

Nu har alla väntade utdelningar under 2017 ramlat in i kassan. Jag har släppt på utdelningskravet på aktier för att platsa i portföljen och köpte i våras Topdanmark som inte delar ut. Topdanmark återköper dock istället aktier.

Aktie     Före skatt Efter skatt       %

Akelius Pref  30 000      30 000    6.08

Fortum        14 237      12 101    6.45

Handelsb. A    7 500       7 500    4.40

Castellum      6 000       6 000    3.67

Industriv. C   6 300       5 906    2.60

SCA A          6 000       4 200    6.50

Axfood         4 080       2 856    3.75

Telia          4 000       3 942    5.39

Kopparbergs    5 310       5 310    3.12

H & M B        4 850       4 704    5.72

New Wave B     4 050       4 050    2.44

Kungseden      3 198       3 198    3.42

Disney         2 673       2 272    1.60

Nordea Bank    1 236         865    6.11

ABBLtd         1 193         835    3.09

Securitas B    1 125       1 125    2.58

    

Summa        101 752      94 864

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängningskursen 2017-12-27.


Jämfört med 2016 har bruttoutdelningarna ökat med 5.8 % och nettoutdelningarna med 6.7%

Jag har en köp-och-behåll-strategi och viktar i normala fall inte om aktieportföljen. Ett tag funderade jag på att sälja innehav om jag tyckte det blev allt för övervärderade och det samtidigt fanns sådant som jag ansåg köpvärt. Men jag har allt mer släppt den tanken. En orsak är att jag exempelvis tyckt att mitt innehav i SCA, numera SCA och Essity, har varit övervärderat många gånger. Ändå har det året efter varit det bäst presterande innehavet i portföljen. SCA presterade exempelvis näst bäst(slaget av Nordnet) under 2016 trots att SCA hade varit min klart bästa placering innan dess.

Det som möjligtvis skulle få mig att vikta om är om ett innehav växer sig allt för stort. Smärtgränsen ligger nånstans runt 20%, ännu högre om det är ett investmentbolag.

När jag köper tar jag gärna in ett nytt bolag för att sprida riskerna. Befintliga innehav får ligga som de är. Det här ger en viss trendföljningskomponent i portföljen. Innehav som trendar får med tiden större portföljandel och tvärtom för de som trendar sämre. Ett alternativ skulle kunna vara att vikta om portföljen någon gång om året så att alla innehav då vägde ungefär lika tungt. Den uppenbara nackdelen med detta är att det kostar en massa courtage, men kan det kanske vara värt det genom högre avkastning?

Att få den trendföljningskomponent som köp-och-behåll ger är positivt om bra innehav fortsätter att vara bra och dåliga innehav fortsätter att vara dåliga. Omviktning är bra om innehaven tidvis går bra och tidvis går dåligt. Helst skall ungefär halva portföljen gå bra när andra halvan går dåligt för att sedan följas av en period när det blir tvärt om. Det finns mycket forskning om saken men den baseras naturligtvis på historisk data och vem vet om den datan kommer vara representativ för de följande 20 åren?

I mitt fall får det jag säkert vet avgöra. Omviktning kostar courtage - det vet jag - däremot vet jag inte om det ger överavkastning så därför väljer jag att inte vikta om.

Jag var en av dem som köpte H&M när kursen nästan låg som högst. Det var ett klassiskt misstag som jag tror många småsparare lider av. På den tiden älskade alla H&M och den allmänna uppfattningen var att det inte fanns någon garanti att kursen någonsin kom lägre än det var idag. Så lika bra att köpa på sig lite för att inte riskera att stå utanför och bara titta på den fantastiska resan. H&M hade ATH strax före mitt inköp och hade sen en lokal topp strax efter men sen har det gått stadigt ner.

Det har varit en nyttig läxa för mig och säkerligen många andra. Visst har det varit dyrt men det kunde varit värre. Jag ligger back omkring 45% på mina HM. Då hade jag en liten skvätt innan inköpet jag omnämner ovan och jag har även justerat för utdelningar jag fått. Det kunde som sagt varit värre. Det hade exempelvis varit värre om jag ständigt viktat om på vägen ner. Ibland kan det vara skönt att ha en liten slatt av trendföljning i portföljen. Om H&M snart vänder och återigen kommer upp på forna nivåer kommer det dock vara tvärt om. Då hade en omviktning varit klockren. Den som lever får se hur det blir i det här fallet.

H&M visar också på ett bra sätt hur svårt det är med aktiv förvaltning. H&M hade ett p/e på nära 30 när värderingen var som högst och även om det är högt så finns det många bolag som har betydligt högre. I stort sett alla älskade H&M och hade vinsterna fortsatt att stiga hade det inte varit någon fara på fältet men nu blev det inte så. Vinsterna började sjunka istället - märk väl att det inte ens vände till förlust - och då är p/e på nära 30 helt plötsligt väldigt högt. Inte bara det att de fallande vinsterna i sig gröper ur p/e-talet(vid halverad vinst blir p/e dubbelt så stort vid samma kurs). Nu var det dessutom helt plötsligt negativ vinsttillväxt och då skall p/e snarare ligga mellan 0 och 20 än mellan 20 och 30. Då blir det en rejäl sättning av kursen.

Det blir extremt tydligt att det där med att plocka guldkorn handlar väldigt lite om att kunna räkna fram nyckeltal och köpa när dessa ser bra ut. Det handlar snarare att förstå vilken utveckling marknaden förväntar sig och köpa när det är troligt att utvecklingen kommer bli bättre än så. Det här är extremt svårt att se och få har gåvan. Det visas med all tydlighet inte minst av att de flesta aktiva fonder med professionella förvaltare går sämre än index. Jag tycker det är kul att leka förvaltare och köper bland annat därför enskilda aktier istället för indexfonder men jag ser till att ha många innehav och håller transaktionerna till ett minimum för att mina tillkortakommanden skall märkas så lite som möjligt i portföljavkastningen.

Jag har skrivit två inlägg om hur jag väljer aktier:
Min strategi del 1 - Aktier
Min strategi del 2 - Vilka aktier

Utdelningsseglaren har nyligen annonserat att han nu sagt upp sitt halvtidsuppdrag som konsult. Detta för att prova på livet som "fri". Utdelningsseglaren är rätt så frikostig med siffror men skriver exempelvis inte rakt ut hur mycket han är god för eller vad portföljen är värd.

Nyfiken som jag är har jag tagit mig friheten att räkna lite på vilka summor det kan handla om baserat på det han själv publicerat.

Han har vänligt nog lagt ut portföljen med direktavkastning för resp. innehav här. Samtidigt har han sagt att utdelningarna under 2017 kommer landa på ca 233 000 kr i en DI-artikel. Detta räcker för att räkna ut storleken på portföljen och den blir ca 4,8 miljoner kr.

Samtidigt visar portföljlänken ovan hur den ser ut i dagsläget och inköp har ju med säkerhet gjorts i innehav efter att de delat ut för 2017. Prognosen för 2018 skall enligt ett blogginlägg  vara 270 000 kr. För det krävs det en portföljstorlek på ca 5,6 miljoner kr. Därmed kan man vara ganska säker, givet att de uppgifter han publicerar är korrekta, att 'Seglarportföljen' har ett marknadsvärde någonstans emellan 4,8 och 5,6 miljoner kr.

Portföljen är enligt ett annat blogginlägg belånad till 10%. Det ger ett nettovärde på 4.32 - 5.04 miljoner.

Vidare har han enligt samma inlägg en obelånad lägenhet i Stockholmstrakten som delas med hans sambo. Eftersom han proklamerat kraftigt för att hålla ner fasta kostnader senaste tiden antar jag att hans del i lägenheten är värd omkring 1,5 miljoner vilket ger en total förmögenhet på ca 5,7 till 6,5 miljoner kr.

Optioner är kanske inte något som man förknippar med en långsiktig värdeinvesterare men det finns en typ av position i optionshandel som faktiskt kan passa.

En option är en uppgörelse mellan en köpare och säljare att eventuellt göra en affär av ett specifikt värdepapper till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Det är alltid köparen som bestämmer om affären blir av och betalar en avgift för det.

Det finns två typer och optioner, köp och sälj. Vidare finns det två positioner, antingen ger man ut(säljer) eller så köper man. Därmed blir det fyra olika positioner man kan tänkas ta.

Köpa köp-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är intressant om man spekulerar i en uppgång men inte är säker. Går värdepappret upp väldigt mycket kan man tjäna mycket pengar i förhållande till insatsen. Om värdepappret går ner väljer man att inte utnyttja möjligheten och förlorar då bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Köpa sälj-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Jag brukar kalla denna för äkta stop-loss. Om man innehar ett värdepapper så kan man köpa en sälj-option och på så vis försäkra sig mot att värdepappret faller. Den passar även om man vill spekulera i en kursnedgång. Man riskerar bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.

Ge ut köp-option:
Här säljer man möjligheten att köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Intressant om man är ganska säker på nedgång. Går värdepappret ner kommer inte köparen utnyttja optionen och man kasserar därmed in avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser.

Ge ut sälj-option:
Här säljer man möjligheten att sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är mycket intressant om man vill äga ett värdepapper som man för tillfället tycker är för dyr. Man kan då ge ut en sälj-option och sätta det pris man anser värdepappret är köpvärt för. Om värdepappret går ner får man köpa till det priset man valt och dessutom kassera in avgiften. Om värdepappret inte går ner kasserar man ändå in avgiften och tjänar en liten slant. Det här är intressant för en långsiktig investerare. Man kan utnyttja marknadens svängningar till att köpa värdepapper till priser man tycker är långsiktigt fördelaktiga och samtidigt kassera in säkra avgifter.

Skandiabanken har precis döpt om sina depå-kategorier och "det skulle bli billigare för alla kundkategorier"(källa) samt att "Vår förhoppning är att det ska bli enklare och mer lönsamt för dig som kund att göra affärer"(källa).

Att det blivit billigare för alla kundkategorier stämmer inte riktigt. Det lägsta courtage man kan få är nu 0,044 % med depåkategori Premium, innan var det 0,025% om hade depåkategori Aktiv. Båda dessa var och är utan övriga kostnader.

Att det blivit enklare kan jag inte riktigt heller hålla med om. Jag märker ingen större skillnad på själva handeln men en sak har i alla fall inte blivit enklale och det är prissättningen. Tidigare fanns tre courtagenivåer och tre minimicourtage för handel på stockholmsbörsen. 0.1, 0.055 och 0.025 procent respektive 69, 79 och 99 kr i minimicourtage. Här kan man läsa mer om de gamla nivåerna

Numer är det hela 6 olika courtagenivåer(0.25, 0.15, 0.055, 0.050, 0.047 och 0.044 %) dessutom är det hela 7 olika minimicourtage(8, 18, 69, 60, 64, 68 och 70 kr). Vad man får betala beror på vilken lista man handlar på, vilken depåkategori man väljer och hur mycket portföljen är värd. Inte nog med det, i depåkategori Plus gäller minimicourtaget upp till affärer på 250 tusen kr trots att courtaget är angivet till 0.15 %. En affär på 250 tusen ger alltså courtaget 69 kr medans en på 251 tusen ger drygt 376 kr. Men om man är smart går man då istället över till kategori Premium som ger lägre courtage på affärer i de nivåerna.

För mig blir det billigare jämfört med innan. För affärer på runt 100 tusen blir nu courtaget 64 kr om man har en portfölj på strax över en halv miljon. Dessa affärer kostade 79 kronor tidigare. För att få detta pris väljer man depåkategori Premium. Jag har inte kollat runt så mycket men är ganska säker på att det priset står sig väl. När man når en portfölj på en miljon sjunker minimumcourtaget till 60 kr.

En styrka med Skandiabanken är att dessa nivåer gäller oavsett om man har vanlig depå, kapitalförsäkring eller investeringssparkonto.

Men att handla utomlands är fortfarande dyrt på Skandiabanken jämfört med nätmäklarna. Minimumcourtaget är där 199 kr för nordiska aktier och 499 kr för utomnordiska dessutom måste man ringa och lägga ordern.

Sitter man framför datorn största delen på jobbet och dessutom en hel del hemma också är det skönt att som omväxling läsa lite på papper. Därför beställer jag ibland årsredovisningar i bolag som väcker mitt intresse.

Ett sådant bolag är investmentbolaget L E Lundbergföretagen AB. Som lekman är det nog svårt att hitta en ledning att ha större förtroende för. Fredrik Lundberg äger 53,4 % procent av aktierna och har hela 89,6 % av rösterna. Hans två döttrar äger tillsammans 15 % av aktierna. Varje felsteg drabbar helt enkelt Lundbergs egen plånbok hårt.

I årsredovisningen gillade jag delen där portföljbolagen beskrivs bäst. Jag fick bland annat lära mig att Hufvudstaden äger varumärket NK. Lundbergs äger 45,3 % av rösterna i Hufvudstaden och har 88,1 %. Hufvudstaden är ett riktigt guldägg men naturligtvis ständigt högt värderat. Men via Lundbergs har man en chans att komma in något billigare med tanke på substansrabatten och att Lundbergs som investmentbolag kan dras med av en börskrash mer än Huvudstaden gör.

Jag fick även lära mig att Holmen äger vattenkraft och har en produktion på drygt 1 TWh per år och räcker till cirka 35 % av den egna förbrukningen. Holmen har också betydande skogsinnehav.

Lundbergs har även en i sammanhanget mindre post i problemföretaget Husqvarna. Man kan ju hoppas att i alla fall någon avstår från att köpa Lundbergs pga det till glädje för oss andra som vill köpa in oss men förnärvarande tycker aktien är för dyr.

Vidare ser jag att Lundbergs är största aktieägare i Industrivärden som jag har i min portfölj. I övrigt är det mindre smickrande storägare i Industrivärden. Pensionsstiftelser och fonder. Tjänstemän som leker med andras pengar helt enkelt.

Sammanfattningsvis skall man satsa på Lundbergs om man vill investera sina pengar i attraktiva men dyra fastigheter, skog, pappersbruk, vattenkraft kryddat med lite bank(Handelsbanken), industri och bygg(Skanska). Skulle sitta riktigt fint i min egen portfölj men jag tyckte TeliaSonera var mer prisvärt senast jag köpte.

Idag kom utdelningen från Fortum in på kontot och eftersom det är min första utdelning från en aktie noterad i Finland var jag naturligtvis nyfiken på hur det skulle bli med den finländska källskatten.

Somliga av er kanske vet att jag kör vanlig depå rakt av. Ingen kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Det är alltså 30 % skatt på utdelningar som gäller. Om man har aktier noterade på utländska börser vill dessutom ofta skatteverket i landet där börsen finns ha källskatt. Denna skall man kunna dra av för att på så sätt få totalt 30 % skatt i slutändan. Jag hade läst på och förväntat mig att det var något man var tvungen att själv göra i deklarationen och därmed få vänta ett bra tag på att få tillbaka pengarna.

Men det visade sig att Skandiabanken där jag har min depå har fixat detta redan nu. Det har dragits totalt 30%. Varken mer eller mindre. Skönt.

Hur det blir om man har kapitalförsäkring eller investeringssparkonto vet jag inte och bryr mig inte heller om. En bloggkompis påstår att det med investeringssparkonto skall kompenseras med hjälp av en sänkning av procentsatsen för kommunalskatten på lönen efter att ha ringt och frågat skatteverket. Det tycker jag låter som ett kreativt trick som en enskild kundtjänstmedarbetare tagit till för att bli av men en jobbig kund med svåra frågor :)

Här kommer ett förslag till alla små, medel och stora företag.

I senaste årsredovisningen läste jag att mitt näst största innehav, SCA, skall ställa upp med en båt i Volvo Ocean Race. Min egen arbetsgivare har dels sponsrat tennis men även fotboll på senare tid. Mitt största innehav, Fortum, verkar vara inne på en något annorlunda strategi där betydligt fler små projekt sponsras istället för några få stora. Men även de är mycket inne på idrottens spelplan.

Personligen tycker jag att företagen borde utnyttja sponsringspengarna mer till att göra världen till en bättre plats. Visst är segling, fotboll och tennis trevligt men jag tror nog att de som vill segla hade kunnat göra det även utan sponsring. Kanske hade några fått skaffa sig ett riktigt jobb och segla på fritiden som oss andra men det hade nog inte skadat någon.

Jag tror starkt på att välgörenhetsprojekt i dagsläget skulle kunna ge minst lika bra synlighet och goodwill som sponsring av löjligt dyra sportevenemang. SCA skulle kunna plantera träd, Fortum skulle kunna skänka solpaneler till områden utan elnät. Reklamfilmer kan produceras och spridas. Eftersom välgörenhetssponsring fortfarande är såpass ovanligt skulle det ge stort genomslag i media.

Alla små, medel och stora företag, ge välgörenhetssponsring en chans. Ett litet företag kanske kan nöja sig med att städa en strand eller ett dike i närområdet, filma det med mobilkamera och sen klippa ihop en reklamfilm. Media skulle garanterat nappa och sprida positiv PR med glädje.

Tiden går och april är här igen. Det betyder investeringsperiod för mig.

Valet den här gången föll på TeliaSonera och idag köpte jag 1904 aktier till kursen 43.9 kr. Anledningen till det något udda antalet 1904 var att det blev en lagom summa samtidigt som jag nu har totalt 2000 eftersom jag hade 96 sedan tidigare. Minns att jag köpte 100 från första början men 4 stycken har försvunnit på vägen av någon anledning som jag inte kommer ihåg.

Telia är lågt värderat i förhållande till senaste årens vinster. Det beror naturligtvis på att marknaden inte riktigt tror att Telia kommer kunna generera vinster på samma nivå framöver. Orsakerna till det är främst hård konkurrens, osäkerheter kring ledningen och förändringar på telekommarknaden.

Att bedöma ledningen är aldrig enkelt och jag lägger inte ner någon större energi på det utan hoppas att det blir OK framöver.

Många tror att telekomoperatörerna bara kommer tillhandahålla datatrafik framöver och det är den förändring som skrämmer marknaden mest. Själv tror jag inte det är så farligt om så blir fallet. Se bara på elbolagen som har den situationen idag. Dessutom går mer och mer av datatrafiken över till trådlösa nät och där är Telia starka. Ett rikstäckande trådlöst nät bygger man inte heller i en handvänding och det ger en oligopolmarknad där ingen aktör är intresserad av att dumpa priserna. Därmed är även min syn på konkurrenshotet utrett. Konkurrensen är väl hård idag med. Men ändå är vinsterna rejäla.

Läser på affärsvärlden att Fortum ändrar sin utdelningspolicy till att dela ut 50 - 80 % av vinsten från tidigare 50 - 60%.

Det är en välkommen nyhet när man sitter på 1350 aktier. Jag gillar företag som koncentrerar sig på att vårda det de har och delar ut vinsten istället för att försöka hänga med i tillväxtracet.

Om man har bråttom att få en kostym är kanske inte Charles Tyrwhitt bästa valet. Särskilt inte om man som jag beställer varor som är slut i lagret och sedan skickar tillbaka för att storleken inte riktigt var som tänkt.

Men nu har alla delar kommit och jag har en kostym som jag är mycket nöjd med. Som ni ser på bilden är den av klassiskt snitt vilket innebär att byxorna är något vidare och sitter något högre än vad som kanske är mest inne just nu. Men jag hoppas det lönar sig i längden att satsa på en tidlös variant. Den ser nästan svart ut på bilden men är mörkgrå i verkligheten.

Mer om kostyminköpet kan ni läsa här och här.

Jag har funderat ett tag på hur jag skall jämföra mitt resultat mot index. Det är inte helt enkelt visar det sig.

Det är en rad problem som uppkommer. Många index - exempelvis OMXSPI - inkluderar inte utdelningar. Detta avhjälps genom att välja ett index som gör det.

Nästa problem handlar om att ett index inte tar hänsyn till skatter. Lösningen här är att helt enkelt kompensera för det.

Vidare tycker jag inte det är helt i sin ordning att jämföra sig mot ett teoretiskt index eftersom detta inte är en alternativ placering som man faktiskt kan göra. Visst kan man köpa ett instrument som följer indexet men där finns alltid någon form av avgift som gör att produkten inte riktigt kommer prestera lika bra.

Jag kom fram till att mitt jämförelseindexet skulle bestå av hur Avanza zero utvecklades i ett investeringssparkonto. Då tar man hänsyn till utdelningar, skatt och det är en placering som faktiskt går att göra.

Men sen tänkte ja ett steg längre. Jag investerar ju successivt. Att jämföra sig mot ett index rakt av funkar egentligen bara på en engångsinvestering. Om man skall jämföra sig mot index vid ett månadssparande måste man simulera samma insättningar i indexet som man gör i portföljen. Annars blir det inte rättvisande.

Om man sparar och investerar under säg 20 år är sista årets resultat otroligt viktigt för totalavkastningen eftersom det är då man har mest pengar. Om man istället gör en engångsinsättning och sen låter pengarna vila är det första årets utveckling som är viktigast för totalavkastningen på grund av ränta-på-ränta-effekten.

Det har resulterat i att jag inte ännu fått till någon jämförelse rent tekniskt. Men någon gång kanske suget kommer att ta tag i det här. Men då skall jag se till att göra det riktigt. Min jämförelse skall innefatta utdelningar, skatt, avgifter och tidpunkt för varje enskilt uttag eller insättning.

Påskhelgen tillbringades hos svärföräldrarna i deras sommarstuga. De är båda shoppoholic - särskilt när det gäller mat, dryck, godis och snacks - vilket gör att det inte är så lätt att dra sitt strå till stacken. Köper jag med mat resulterar det bara i att den mängd mat som slängs ökar ungefär lika mycket som jag bidragit med. Jag tog istället initiativ till trädgårdsarbete och hjälpte energiskt till några timmar och det var uppskattat.

Därför begränsades helgens inköp till tågbiljetter och fynd från ölands stora utbud av loppisar och gårdsbutiker:
5 flak öländska salladsbönor med gamla etiketten
1 rakborste
1 klädborste

De öländska salladsbönorna köpte jag ett flak av i somras och det är inget annat än bruna bönor odlade på Öland. Underbart goda och passar bra i sallader, pastasås, grytor och framför allt i rice & beans. Glatt överaskad av att det fortfarande fanns burkar med gamla etiketten för 5 kr styck slog jag nu till på 5 flak a 12 burkar för 300 kr totalt.

Rakborste hade jag ingen sen tidigare och jag rakar mig inte heller särkilt ofta med rakhyvel. Kör oftast med maskinen istället. Men när man väl gör det känns det trevligt att använda raktvål och borste, gärna rakkniv istället för rakhyvel med för den delen, men den konsten har jag inte riktigt lärt mig än. Rakborste och tvål tar dessutom mindre plats än en tub med raklödder när man reser. Dessutom är det billigare och det blir mindre förpackningsslöseri jämfört med raklöddertuber. Rakborsten jag hittade var ny i orginalförpackning, kommer från "VP" och jag gav 5 kr för den.

Nyttan med en klädborste överlåter jag till herrarna på The Drones Club att förklara. Varianten jag hittade kommer från Schweziska Trisa och jag gav 5 kr för den med.